onsdag 30 januari 2013

Mäklarsamfundet om bolånetaket

Mäklarsamfundet har idag presenterat en rapport titulerad "Två år med bolånetaket", här är rapporten i PDF.

Såklart är mäklarna, som lever på omsättning av boende, inte är helt positiva till en reglering som minskar omsättningen - konstigt vore det väl annars. Låt mig dock kommentera några av delarna i rapporten:

"Olika nyckeltal uppvisar en splittrad bild över det faktiska läget...  Hushållens räntekvot (ränteutgifter i förhållande till disponibel inkomst) är historiskt låg medan skuldkvoten (skulderna i förhållande till disponibel inkomst) ligger på en mycket hög nivå, drygt 170 procent."
Vad är det som är splittrat i med detta? De låga räntorna har möjliggjort det för folk att rejält öka sin skuldsättning utan att det kostar så mycket i löpande kostnader så länge räntan är låg.


"Framför allt har det bidragit till längre förmedlingstider och att det blivit vanligare att allt fler köpare får avslag på lån eller fått svårare att få lån."
Om köparna har svårare att få lån (eller får avslag) på 85% av köpesumman, skulle det då vara lättare för dem att låna upp till 100%? Verkar vara väldigt konstig argumentation.

"Oavsett var i landet man vill köpa en bostad har det blivit mer angeläget att spara ihop till den kontantinsats som krävs för att ett köp ska bli möjligt"
Verkar vara sunt, att folk sparar först och därmed minskar risken när de väl köpt ett boende (inte sitter med 100% belåning

Håller helt med rapporten i dess kommentarer att det är viktigt att kunna öka rörligheten på bostadsmarknaden.

söndag 27 januari 2013

"Months of supply" per län

I detta inlägg har jag provat att jämföra försäljningsvolym med tillgången på bostäder. Försäljningsvolym per län togs från senaste småhusbarometern från SCB. Volymen där gäller 3-månadersperioden sept-nov 2012 och innehåller såklart inga bostadsrätter. Denna volym  jämfördes sedan med utbudet på booli.se vad gäller Villor samt Par/Rad/Kedjehus för respektive län.

För att få en "months of supply"-siffra så delades helt enkelt utbudet med försäljningsvolymen/3 (för att få en månadssiffra). Generellt sätt torde en låg "months of supply" indikera att det är en hög omsättning och lite av "säljarens marknad", medan en hög siffra indikerar det motsatta.

Tabell och graf nedan.




Kikar man på de län som innehåller våra största städer, så känner man igen att prisfallet som skett i Skåne återspeglas i ett stort utbud i jämförelse med vad som säljs - kontra Västra Götaland och Stockholm som har ett lägre utbud. Däremot finns det bland län med prisfall under senaste året både de som har ett stort utbud (t.ex. Kalmar) och litet utbud (Gotland).  En scatterplot mellan utbud och prisförändring mot föregående år visar att det inte verkar finnas något direkt samband. Kanske är "months of supply" mer av en framåtriktad indikator? Dvs kommer Skåne, Värmland, Gävleborg o.s.v. att ha en lägre prisutvecklingstakt än t.ex Norrbotten och Stockholm?
Notera att den intresserade läsaren kan plocka volymsiffror för de större kommunerna från småhusbarometern, och på så sätt kika på hur det ser ut på kommun istället för läns-nivå.

Har ni läsare några egna reflektioner av ovanstående?

måndag 21 januari 2013

Enstegstätade fasader

Nästa gång småhustillverkare gnäller över bolånetaket och dess effekt på deras fallande omsättning, så kan de fundera på om sådant här påverkar kundernas vilja att investera mångmiljonbelopp i en ny villa: "Ny dom gör villaägare lottlösa för enstegstätade fasader."

Jag förstår att småhustillverkarna har lagen på sin sida (om jag förstått saken rätt så hade metoden inga kända fel när den introducerades), men man kanske även borde fundera på hur man behandlar sina kunder om man vill ha flera. Vidare tycker jag att nya metoder kanske skulle utvärderas först innan man börjar använda dem på bred skala? Hoppas att inte läkemedelsbranschen får några idéer av det här...