lördag 8 december 2012

Transformeringen till en surgubbe

Inser att jag börjar bli en sådan där gammal gubbe som blir sur, upprörd eller åtminstone lätt irriterad  över saker som jag inte alls brydde mig om förr. Ok att "gammal" är något relativt och att jag kan tas för ung hos t.ex. pensionärer, men jag tror ni förstår vad jag menar. Här är några bostadsrelaterade saker som jag inte skulle brytt mig om alls för 10-15 år sedan:

1. Irritation över folk som måste framhäva att deras villa är "unik". Jag förstår att man kanske inte vill betala dyra pengar för att bo i ett område med exakt likadana hus överallt, men när man måste framhärda att det inte finns ett likadant hus i hela Sverige har det väl ändå gått för långt. Jag menar, om det finns samma typ av hus i Piteå och Lund när du bor i Norrköping  spelar väl ingen roll alls.

2. Homestyling är slöseri med resurser. Sure, jag vill inte gå på en visning där det är sunkigt, men när homestylingen går till överdrift är det bara slöseri med resurser som istället kunnat läggas för att göra en bestående förbättring.

3. Oro över skuldsättning o.s.v. Jag kan inte minnas att jag brydde mig ett smack om hushållens skuldsättning, huruvida statsbudgeten var balanserad, hur mycket Sverige lånat ut till IMF och så vidare. Inte heller att jag som nu blir genuint sur över t.ex. de slöserier som Cornucopia tipsade om på bloggen Slöserimuseet.

Som bonus lägger jag till två icke-bostadsrelaterade saker jag stör mig på nu på sistone:

  • Att "ungdomar" springer runt och dricker energidrycker stup i kvarten. 
  • Folk som skriver "väll" när de menar "väl"


Som sagt, har nog till sinnet blivit en gammal surgubbe. Har ni läsare några tecken på att ni blivit en surgumma eller surgubbe?

10 kommentarer:

  1. Korta bilar som parkerar längst in i parkeringsrutan. Folk som ställer tillbaka kundvagnen i den rad av vagnar som sträcker sig längst ut i parkeringsplatsen. Bakre dimljuset på bilar. /Etablerad surgubbe

    SvaraRadera
    Svar
    1. Appropå parkering. Jag blir även sur när någon ställer bilen precis bredvid mig när det finns så många lediga platser att de inte behöver stå så tätt.

      Radera
    2. folk som stavar apropå, appropå... ;)

      Radera
  2. Varje dag jag skall kliva av tåget i Dalarna som jag pendlar med. Dörrarna går upp och där står folk tätt packade och grymt stressade över att komma på först, trots att tåget aldrig är fullt. Sedan tvingas man att pressa sig förbi människor för att överhuvudtaget komma av. Blir alltid lika sur över att vara statist i någon självupptagen människas perfekta liv.
    Fan, nu blev jag irriterad igen.
    //Fredrik.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Samma sak på pendeln i Stockholm, synnerligen irriterande. Speciellt de som till och med kliver på innan folk har klivit av.

      Radera
    2. T-banan i sthlm: folk som pressar sig på vagnarna innan folk hunnit kliva av. Idioter.

      SJ 1:a klass, uppsala-sthlm : folk som öppnar matluckan och kaskadnyser rakt ut, så alla i hela vagnen smittas av deras elakartade förkylningsvirus. Faktum är att jag ALDRIG sett någon nysa i armvecket som alla 7-åringar får lära sig att man skall göra. Konduktören borde köra upp en elbatong i roefven på packet. Detta är i första klass. Avskum!!

      Radera
    3. @BLT 22:54
      När man sedan på klassiskt surgubbemanér muttrar något i stil med "är du rädd att inte komma med eller", så får man blicken som bekräftar att man blivit, just surgubbe. And I love it.
      //Fredrik.

      Radera