Ny data från mäklarstatistik och Valueguard idag. Eftersom det redan analyserats hos Cornucopia, komplett med länkar till diverse artiklar på ämnet tänkte jag inte orda mer kring det.
Istället tänkte jag fundera lite kring hur de förväntade sänkningarna av styrräntan kommer påverka bostadspriserna (bl.a. sänkte Norge idag).
Vid det senaste större fallet kring slutet 2008 så vände priserna upp igen när räntorna sjönk till väldigt låga nivåer. Om vi för tillfället bortser från det faktum att sänkta styrräntor ev. inte får fullt genomslag på boräntorna för kunderna denna gång - så är frågeställningen: Kommer sänkta boräntor vända pristrenden på samma sätt som 2008/2009?
Utan att ha någon data för att "bevisa" min tes, så tror jag inte att sänkta räntor kommer ge samma effekt denna gång. Anledningen till att jag tror det stavas bolånetaket. Räntorna är redan låga och säkert sitter de flesta med rätt rejäla marginaler att klara betydligt högre räntor. Sänkta räntor gör naturligtvis boendekostnaderna lägre , men jag tror inte folk avstår att köpa till ett visst pris idag på grund av att månadskalkylen som sådan inte är OK. Snarare tror jag det beror på att färre helt enkelt inte har 15% att lägga i kontantinsats på dagens prisnivåer, eller för att osäkerheten om konjuktur och omvärld gör att man inte vill sätta sig i en högre riskposition. Skuldtillväxten är i alla fall den lägsta sedan 1998.
Jag menar självklart inte att sänkta räntor inte kommer ha någon som helst påverkan - tesen är att bara att det inte kommer ha samma styrka i effekten denna gång.
Det var mina tankar kring hur räntorna kommer påverka priserna. Skulle gärna höra er åsikt i frågan, framförallt om det är någon aspekt som jag missat ovan och som vänder analysen upp och ner.
Hej BLT
SvaraRaderaJag tror du är helt rätt ute, men det var inte räntan som lyfte priserna 2008/2009, det var bankernas fortsatta långivning som blåste upp bubblan ytterligare. Det är inte efterfrågan på lån (som alltid finns) som är problemet, det är tillgången på lån.
Om räntan vore så viktig som många ekonomer vill få oss att tro, varför har bostadspriserna i Japan sjunkit 80% på 20 år när räntan varit 0?
Visst påverkar räntan efterfrågan på lån marginellt men inte mer. Knappt intressant.
Bolånetaket har minskat tillgången på lån kraftigt och det är vad som kommer sätta igång den "onda" cirkeln, minkad lånetillväxt (pga bolånetaket) -> sjunkade priser -> osäkra fodingar hos bankerna -> bankerna blir mer restriktiva -> minskad lånetillväxt osv.
Så här är det: Till och med BLT har innerst inne äntligen förstått att de sitter i skiten. De har som läget är nu ingen chans att få tillbaka sina 5 millar som läget är nu, så de säljer inte utan att det blir: skilsmässa,arbetslöshet eller sjukdom. Däremot så har vi flera faktorer än bolånetak att söka regnskydd under: Bankernas upplåningskostnader för "bostadsobligationer" och en allt mer utbredd förståelse för den internationella kutymen att man skall betala av sitt lån på 30 år och inte på 125 år. Den här gången så gäller inte att reproräntan styr bolåneräntan. Utan det är den kostnad som bankerna har för att producera nya pengar genom utlandslån. Jag tror inte att de två förskolelärarna som belånade sig till 100% på en lägenhet i innerstaden till ett fint pris av 5 mille känner sig säskilt bekväma i dag, eller också är de så verklighetsfrånvända att de bara sitter och sörplar "latte" och trivs - då kan jag bara säga: "Lycka Till"
SvaraRaderaPS Kan dessa två människor ha fått lära sig %-räkning i skolan? Eller hade de alltid grupparbeten där man aldrig behövde lära sig något? DS
Håller med anonym ovan.
SvaraRadera”Bostadsmarknaden” är inte en marknad utan en skuldslavsauktion där mellanhanden, banksystemet, får presumtiva skuldslavar att bjuda över varandra med påhittade krediter som bankparasiten hittat på från ingenting. Den som är beredd att sätta sig i djupast skuldslaveri till den parasitära mellanhanden får ”privilegiet” att bli nästa skuldslav.
Lika lite är bobubblans sprickande en marknadsprocess där priserna ”korrigeras” till en ”naturlig nivå” av de mystiska ”marknadskrafterna”. Hela ekonomyrket verkar bestå av religiöst hjärntvättade människor som svamlar tillbedjande floskler om en icke existerande ”marknad”.
När bobubblan byggdes upp skedde det som sagt genom att presumtiva skuldslavar hetsades mot varandra genom att bankerna trissade upp priserna med påhittade krediter. Moroten i denna process var att det skulle komma en än större skuldslav efter som var beredd att sätta sig i än större skuld till bankparasiten. Den s.k bostadskarriären var självinducerande då ”köparen” (egentligen bankens skuldslav- men det Orwellianska språkbruket är väl inpräntat i ekonomernas hjärntvättade retorik) kunde använda mellanskillnaden som insats till en ny bostad då banken switchade skuldslav vid försäljning av bostaden.
Låt oss ta ett exempel på hur bobubblan byggdes upp:
Nisse ”köpte” en lägenhet för 1 miljon kronor. Efter säg tre år kunde Nisse sälja bankens skuldslavskontrakt för 1,5 miljoner till en någon som var villig att sätta sig i än större skuld till banken. Banken hittade på dessa extra 0,5 miljoner från luften då den nye skuldslaven tillträde bostaden. Nisse kunde då använda denna mellanskillnad – 0,5 miljoner – för elda på priserna i en annan skuldslavsauktion som bankparasiten anordnade. Nisse kunde sedan spekulativt fortsätta rida på att bankerna hela tiden ökade insatserna för skuldslavarnas boende genom att hitta på alltmer krediter från ingenting.
När nu bobubblan spricker är det den omvända processen som gäller. Bankparasiterna har nått skuldmax och folk kan inte/vill inte sätta sig i större skuld.
Så för att använda exemplet ovan med Nisse igen för att demonstrera hur bobubblan självinducerat spricker:
Nisse köpte en lägenhet för 1,5 miljoner men tvingas sälja sitt skuldslavkontrakt till en som bara är villig att sätta sig i skuld till bankparasiterna med 1 miljon kronor. Nisse kommer nu sitta med en skuld på 0,5 miljoner kr och kan omöjligen vara med i någon ny skuldslavsauktion som bankparasiterna anordnar. Nisse kan med andra ord inte använda någon mellanskillnad för att elda på priserna vid någon ny boskuldslavsauktion. Moroten som bankerna har haft till att lura människor in i allt större skuldslaveri har med andra ord försvunnit. Skuldslavsinsatserna blir allt lägre i och med att alltfler måste sälja sitt boskuldslavskontrakt men fortfarande vara skuldslav till bankparasiten – dvs mängden spekulanter vid nästa boskuldslavsauktion minskar vilket driver ned boskuldslavspriserna än mer.
Som sagt, detta har inte ett skit med någon ”marknad” att göra – det är rent bondfångeri och bedrägeri av ett gäng fullständiga parasiter (observera att jag inte skyller på anställda inom banksystemet – de är lika mycket offer för denna parasitism som alla andra). Det är viktigt att veta vilka som ska hänga i lyktstolparna när den dagen kommer. Gå inte på ekonomernas hjärntvättade svammel som skyller på de lurade skuldslavarna. Ekonomer ska väl antagligen inte heller hängas upp i lyktstolpar – bara avprogrammeras från sin marknadsreligion och sluta vara nyttiga idioter.
22:32 - stackare. Gud vad bitter du låter!
SvaraRaderaFyi - centralbankerna kommer starta sedelpressarna = ökning av tillgångspriser.
Puss - nu ska jag ta en late!
Till skillnad från 22.22 tror jag att räntan spelar ganska stor roll. I min bekantskapskrets är det många som bara tittar på månadskostnaden.
SvaraRaderaDock tror jag, liksom BLT, att effekten inte kommer bli lika stor den här gången, just på grund av bolånetaket. Dessutom kommer bankerna behöva höja sina marginaler och SBAB kommer inte gå i bräschen med bolån till folk och fä.
00:44 ok, om räntan spelar ganska stor roll, visa korrelationen mellan mängd bostadslån och ränta.
SvaraRaderaDet skulle också vara intressant att se om någon bostadsbubbla någonsin spruckit pga ränta, jag har inte hört talas om det.
Räntans roll är en ogrundad myt
00:44 att bara kolla på räntekostnad var ok då man kunde låna 95% samt att allmäna synen var att bopriserna väntas stiga. Jag tror som tidigare nämnts att bolånetaket är tufft för första gångs köparna. Finanskrisen 2008 kom också som en överaskning för många och få fattade vad som hände. När Riksbanken sedan körde den största penningpolitika stimulansen någonsin i Sverige så blev det inga långvarig nedgång ekonomin. Riksbanken gjorde en enorm bail-out och vara ägare till hälften av alla bostadsobligationer i sverige 2008/2009. Frågan är om de kommer göra detta igen? Tongångarna hos Riksbanken och Anders Borg indikerar nog snarare att de inte vill göra detta igen. Jag tror också att folks ökade medvetenhet om världsekonomins problem och speciellt euro-krisen gör att folk fattat att det är långsiktiga problem som inte kommer att lösas snabbt denna gången. Jag skulle tro att vi kommer få se en sick-sack rörelse neråt för bostadspriserna under några år för att priserna sedan ska ligga hyfsat konstant nominellt. Prisfallet behöver inte bli så stort kan 20 procent nominellt. Det står fallet kommer att vara reala termer med stillastående priser och normal KPI inflation under 10 års tid.
SvaraRadera07:14
SvaraRaderaCornucopia har två såna grafer i det här inlägget:
http://cornucopia.cornubot.se/2011/12/svenska-hushalls-skuldkostnadsindex.html
SBAB håller inte med om denna slutsats, och menar att räntesänkningarna kommer att få priserna att vända:
SvaraRaderahttps://www.sbab.se/download/18.ed6983e13412b6f99480001341/Konjunkturrapport_111215.pdf